Men som med det mesta som har med relationer mellan tva, eller flera, manniskor att gora sa finns det en viss obalans. Det ar alltid nagon som anpassar sig mer an den andra.
Det som hela mitt liv har varit den storsta kompromissen i samboende, jag skulle faktiskt vilja saga enda fran och med tonaren och framat, har varit amnet ordning och reda. Vem som ska stada, hur mycket det ska stadas och framforallt hur frekvent det ska stadas.
Jag ar helt enkelt inte sa brydd av mig. Ar det bara jag och den personen jag bor med som ser stoket sa gor det mig inget. Jag grater inga floder och jag blir inte stressad av kladhogar eller en obaddad sang, och jag ar heller inte allergisk mot en dammig tavelist. Om jag vet att det daremot kommer gaster sa vill jag alltid ha stadat. Det ar en annan sak.
My point: Av nagon outgrundling anledning, nar det kommer just till amnet ordning och reda, sa ar det alltid forutsatt att den mindre pedantiska ska anpassa sig efter den mer pedantiska.
Varfor ar det mer synd om personen som maste lida av att det ar stokigt, jamfort med personen som maste lida av sjalva stadandet?
Vad hande med rattvisan undrar jag? Jag har da aldrig hort nagon pedantsambo som har sagt; - Vad sager du om att vi forsoker ha lagenheten stadad torsdag till sondag sa kan vi ha det lite stokigt mandag till onsdag? Funkar det for dig?
Allt jag sager ar att for mig ar det lika logiskt att badda sangen varje dag, som det ar att knyta skorna efter du tagit av dig dem.
Som ni kanske forstar sa bor jag med en pedant. Men du behover inte vara orolig mamma, jag stadar, diskar och baddar sangen vareviga dag. For aven om jag har mina bestamda asikter i amnet sa betyder det inte att jag alltid agerar efter dem. For vare sig jag vill det eller ej sa finns dessa oskrivna reglerna i samhallet och jag har varken tid eller ork att ga barsark och forsoka andra just den har regeln precis nu. En annan dag kanske.
Jag trodde det var så att man anpassade sig efter den personen man flyttade in hos? Om den man flyttar in hos är slarvig får den inflyttade pedanten stå ut med det, eller vackert städa själv.
SvaraRaderaÄr det tvärt om, den slarviga som flyttar in till pedanten, får man helt enkelt rycka upp sig och anstränga sig för relationens skull.
så trodde jag att det var...
Det ar mojligt att det ar sa. Det ar som sagt en oskriven regel sa ramarna ar ganska diffusa.
SvaraRaderaMen om det ar som du sager att en person flyttar in till en annan, kanske inte ens betalar halften av hyran (hrm) sa blir det val till att anpassa sig bast man kan.
Men om man flyttar ihop tillsammans eller om bada ar overens om att man vill ha en rumskamrat och dela pa allt fran hyra till el och vatten, sa tycker i alla fall jag allt det inte alls ar sjalvklart att det ska vara nagon forsta tjing regel.
Men varje "fall" ar forstas olika och varje oskirven regel har antagligen sitt oskriva undantag.
finns verkligen oskrivna regler ? Jag menar.. de är ju inte skrivna?
SvaraRaderaJag tycker bara att alla pedantiska människor borde relaxa lite. OBS . Jag är inte pedant.. (om det nu var nån av de andra 4 läsarna som trodde det )
Jomen nog finns det oskriva regler va min van? Saker som vi bara vet att vi ska och borde gora utan att nagon egentligen har lart oss. Det ar dessutom olika oskrivna regler i olika kulturer. Oerhort forvirrande...
SvaraRaderaEn svensk oskriven regel ar tex pa bussen. Vi vet att om vi kliver pa en buss med en person som sitter langst bak och en person som sitter langt fram att va "ska" satta oss nagonstans i mitten, right? Ingen som har lart i alla fall mig det. Bara nagot man vet.
Tror vilket fall som helst att vi skulle bli ypperliga rumskamrater. Sag till om du kanner for att separera med Fredde ett tag for att prova lyckan pa annat hall! At mitt hall that is ;)
:)
SvaraRaderaOm man flyttar till ett gemensamt ställe så får man komma överens helt enkelt.. sätta regler o de.
trist samtalsämne. regler.
puss å kram
//Nellie, inte heller pedant vad jag vet...