Jag vill borja med att be om ursakt till er alla, eller forlat, till alla 5 personer som forhoppningsvis laser den har bloggen.
Jag inser att mina senaste inlagg inte varit varken speciallt upplyftande eller muntra. Det har funntis stunder da jag i bitterhet funderat pa om jag kanske borde dopa om bloggen till "Emelies Klagomur" eller nagot annat klatchigt, men jag har som tur var kommit fram till att det inte riktigt ar min grej.
Jag ar faktiskt inte sa har ynklig egentligen. Jag lovar. Jag skyller allting pa sjukdom. Blir sa infernaliskt patetisk nar det nalkas tvangsmassigt sanglage mer an en dag. Can´t take it.
Anyway. Ett sista halsofragetecken kommer, vare sig ni vill det eller ej, har...
Scenario: Solen sken over New Yorks gator denna sondagsmorgon. Jag, som var ute och spatserade i det fina vadret, blev alldeles till mig och upprymd av solens stralar sa jag bestamde mig for att ta en liten kaffepaus, tillika gora ett forsoka att tvinga fram lite farg i mitt bleka ansikte. Jag kopte en kaffe och slog mig ner pa en trappa i solen och bara njot i uppskattningsvis 30 min.
Problem: Nar jag sedan reser mig upp hugger det till nagot sa otroligt i muskeln pa vanster sida i ryggen. Jag har alltsa suttit lite snett under min kaffepaus och nu beter jag mig som en 74 tant varje gang jag ska vrida mig i sidled, plocka upp nagot fran marken, satta mig ner eller for den delen stalla mig upp!
Fraga: Varfor ar jag redan gammal?
Det fanns en tid da jag ouppvarmd kunde gora splithopp, overspagat, promenera runt i brygga, bakatvolter i en snodriva, under kanske tre ars tid sov jag i spagat bara for ATT??
Nu kan jag inte ens ta en kaffepaus. I solen. Pa en trappa. Visserligen stentrappa, but hey.
Det jag menar ar att om det har ska forestalla att vara 24 sa ser jag inte direkt fram emot alderns, varken host, var, sommar eller vinter, med nagon storre entusiasm?
Nu ska jag ga och gnida min vanstra ryggmuskel mot en dorrpost i ett tappert forsok att sjalvmassera bort det har rackartyget.
Emelie, detta har inget med åldern att göra. Hade du sträckt dig i en fat-boy så hade jag undrat men en stentrappa for crying out loud! Hård,oskön och definitivt skapade för att traska på och inte sitta. Om du nu mot förmodan har drabbats av skolios under denna lilla sittning så ska vi ta en ny diskussion kring detta ämne, mest beträffande åldern...men i övrigt....så hade jag DÖTT för att få se din egna hemma-stretchning mot väggen!;-) haha. nej emsan, inget jobb ännu...lindex still going strong,marknadsbolaget 1 dag/veckan. Skam den om ger sig, det är deras förlust inte min! så!
SvaraRaderaLove u, puss
Men Jensan, jag tror inte jag har strackt mig ens en gang, jag tror att jag har overanstrangt mig! Katastrof! Overanstrangning av att sitta! Vart ar varlden pavag? Vart ar JAG pavag? Fortsatter det har sa far du val hamta upp mig pa Arlanda i rullstol harnast?
SvaraRaderaFor att kommentera min sjalvmassage sa ar jag glad att det inte fanns nagon kamera i narhten. Kande mig som nagon form av uberensamt urstidsdjur. Efterbliven ar ett annat ord for det tror jag bestamt.
Och du sa det sa sant som det var sagt. Their loss Jensan. Their fricken loss!
Emsa! Har nu bokat den lyxigaste varianten av rullstol för att hämta upp dig min pärla. Kör dig med glädje "gate upp o gate neer" !
SvaraRaderaPuss