Kom precis hem från Comedy Celler där Dave Chapelle gjorde ett oanmält gästframträdande på 2 timmar!!
I´ll be on cloud nine if you need me!
Gnit!
tisdag 24 november 2009
söndag 22 november 2009
I´m Back!
Äntligen friskus! Som jag har längtat. Jag firade mitt tillfrisknande med en uppfriskande promenad i Central Park.
Min kompis från Övik, Martina, följde också med. Hon är här nu i lite drygt en månad på praktik.
Vi såg som vanligt tusen ekorrar. Just den här var väldigt sugen på att posa. Han gav oss i alla fall fyra-fem riktigt bra varianter. Den här kallar jag "the super squirle"
Och Mankan, här har du den stiliga maken till fågeln jag visade innan! Fantastiska färger. Ser så exotisk ut. Vad kan det vara för något?
Vi mötte ett par som är ett av få där man faktiskt önska att dem hade vaknat upp på morgonen och sagt "-Vad ska du ha på dig Älskling? Jag tänkte att vi skulle försöka matcha."
But Clearly they didn´t.
Såpbubblemannen som nästan alltid står vid fontänen i Central Park.
Väldigt bra dag att börja att vara frisk på måste jag säga.tisdag 17 november 2009
Oink, oink?
Hej kära vänner!
Om ni underar varför det uppdateras dåligt för tillfället så beror det på att jag har blivit sjuk. Jag snackar inte om Silvstedt-sydromet eller inte-kunna-plugga sjukan utan jag menar en vanlig hederlig influesna. Feber, värk, svårt att behålla mat, yrsel, ont i halsen. The regular stuff.
But don´t you worry, jag har inte börjat säga "nöff, nöff" istället för "hej, hej" och jag känner ingen större lust att gå ut och rulla mig i lerpölar, så jag är ganska säker på att det är vanlig influensa vi snackar om.
Nu ska jag ta mig min femtioelfte tuplur för dagen.
Hej på er!
(Hörde förresten att Foppa, Näslund och någon annan snubbe från Colorado skrivit på för MoDo. Wo-hoo!! Heja MoDo!!)
Om ni underar varför det uppdateras dåligt för tillfället så beror det på att jag har blivit sjuk. Jag snackar inte om Silvstedt-sydromet eller inte-kunna-plugga sjukan utan jag menar en vanlig hederlig influesna. Feber, värk, svårt att behålla mat, yrsel, ont i halsen. The regular stuff.
But don´t you worry, jag har inte börjat säga "nöff, nöff" istället för "hej, hej" och jag känner ingen större lust att gå ut och rulla mig i lerpölar, så jag är ganska säker på att det är vanlig influensa vi snackar om.
Nu ska jag ta mig min femtioelfte tuplur för dagen.
Hej på er!
(Hörde förresten att Foppa, Näslund och någon annan snubbe från Colorado skrivit på för MoDo. Wo-hoo!! Heja MoDo!!)
lördag 14 november 2009
Smittad, igen.
Hur kan allting, vad som helst, vara mer intressant än att plugga när man egentligen inte borde göra någonting annat??? Jag förstår inte det! Hur svårt kan det vara?!
Det enda jag egentligen borde göra just nu är att skriva två midterm papers men helt plötsligt blir allt annat tusen gånger mer intressant. -Städa? -Javisst! -Diska? -Varför inte!
Jag kom precis på mig själv med att sitta och noppra benen. Med pincette! Vilken människa gör det?! Jag hann dessutom noppra halva vänster benet innan jag insåg hur långt jag faktiskt hade dragit min ovilja att inte vilja ta tag i pluggandet.
Finns det någon medicin mot sånt här? Pencilin kanske? Eller är det ett virus? Ja jag vet då inte svaret. Det enda jag vet är att jag är smittad. Big Time.
Det enda jag egentligen borde göra just nu är att skriva två midterm papers men helt plötsligt blir allt annat tusen gånger mer intressant. -Städa? -Javisst! -Diska? -Varför inte!
Jag kom precis på mig själv med att sitta och noppra benen. Med pincette! Vilken människa gör det?! Jag hann dessutom noppra halva vänster benet innan jag insåg hur långt jag faktiskt hade dragit min ovilja att inte vilja ta tag i pluggandet.
Finns det någon medicin mot sånt här? Pencilin kanske? Eller är det ett virus? Ja jag vet då inte svaret. Det enda jag vet är att jag är smittad. Big Time.
torsdag 12 november 2009
Smittad
Jag känner efter mitt förra inlägg att det kanske är dags att berätta det nu.
Det är sorgligt att säga det men jag tror att jag har drabbats av en sjukdom. Den kallas för Silverstedt-syndromet och smittar ofta just Svenskar som rör sig mycket inom USAs gränser.
Från och med nu kommer ni med största sannorlikhet se mitt tal, och min skrift, beblanda sig med slumpvist utvalda ord och fraser på engelska. Det följer ingen logik eller korrekt grammatisk mönster. Det finns heller ingenting att göra åt detta. Det enda jag kan göra är att vänta tills jag är tillbaka i Sverige igen och då kanske, förhoppningsvis, får jag tillbaka mina kunskaper rörande det svenska språket, men antagligen först efter ett eller två år...
Men jag kan inte ge några löften! Jag kan däremot lova att min hårfärg och mina bröst inte kommer att följa i Silverstedt-syndromets fotspår. Och det är väl alltid en liten tröst?
Det är sorgligt att säga det men jag tror att jag har drabbats av en sjukdom. Den kallas för Silverstedt-syndromet och smittar ofta just Svenskar som rör sig mycket inom USAs gränser.
Från och med nu kommer ni med största sannorlikhet se mitt tal, och min skrift, beblanda sig med slumpvist utvalda ord och fraser på engelska. Det följer ingen logik eller korrekt grammatisk mönster. Det finns heller ingenting att göra åt detta. Det enda jag kan göra är att vänta tills jag är tillbaka i Sverige igen och då kanske, förhoppningsvis, får jag tillbaka mina kunskaper rörande det svenska språket, men antagligen först efter ett eller två år...
Men jag kan inte ge några löften! Jag kan däremot lova att min hårfärg och mina bröst inte kommer att följa i Silverstedt-syndromets fotspår. Och det är väl alltid en liten tröst?
"-Alltså det är svårt att inte bli helt crazy i den här environment!"
onsdag 11 november 2009
"Think about it, think, think about it..."
Man vill bli älskad.
I brist därpå beundrad.
I brist därpå fruktad.
I brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ge människor någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill ha kontakt till vad pris som helst.
- Hjalmar Söderberg ur "Doktor Glas"
Niklas har påpekat detta några gånger under tiden vi har känt varandra. Jag har inte lagt så mycket tankekraft bakom tidigare. Man måste på något sätt vara i rätt stämning för att vilja förstå den exakta innebörden. I alla fall jag måste knyta samman det med något eller någon i min omgivning för att hänga med på vad det handlar om.
Jag gjorde det idag. Det är förbaskat sant det han säger. Den där Hjalmar verkar vara en clever man. Jag önska nästan att vi var kompisar. Tror att jag skulle lära mig mycket. Speciellt om han spottar ur sig sådana fraser titt som tätt?
Men nu är vi inte kompisar. Man kan med andra ord säga att jag aldrig kommer älska honom som vän, bara beundra honom som författare.
Det räcker gott för mig.
Nu ska jag krypa till kojs. Har varit på bio ikväll och sett "The Box" med Cameron Diaz. Den var helt ok. Kanske till och med bra? Har inte bestmt mig än. Grejen är att halvägs in i filmen tyckte jag att det var det töntigaste jag sett på länge men när den var slut så tyckte jag ändå att den var ok. Den var tänkvärd.
What´s up med mig och tänkvärda saker numera?
I brist därpå beundrad.
I brist därpå fruktad.
I brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ge människor någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill ha kontakt till vad pris som helst.
- Hjalmar Söderberg ur "Doktor Glas"
Niklas har påpekat detta några gånger under tiden vi har känt varandra. Jag har inte lagt så mycket tankekraft bakom tidigare. Man måste på något sätt vara i rätt stämning för att vilja förstå den exakta innebörden. I alla fall jag måste knyta samman det med något eller någon i min omgivning för att hänga med på vad det handlar om.
Jag gjorde det idag. Det är förbaskat sant det han säger. Den där Hjalmar verkar vara en clever man. Jag önska nästan att vi var kompisar. Tror att jag skulle lära mig mycket. Speciellt om han spottar ur sig sådana fraser titt som tätt?
Men nu är vi inte kompisar. Man kan med andra ord säga att jag aldrig kommer älska honom som vän, bara beundra honom som författare.
Det räcker gott för mig.
Nu ska jag krypa till kojs. Har varit på bio ikväll och sett "The Box" med Cameron Diaz. Den var helt ok. Kanske till och med bra? Har inte bestmt mig än. Grejen är att halvägs in i filmen tyckte jag att det var det töntigaste jag sett på länge men när den var slut så tyckte jag ändå att den var ok. Den var tänkvärd.What´s up med mig och tänkvärda saker numera?
tisdag 10 november 2009
Bajskorv??
En konversation på facebook mellan mig och två vänner...
Emelie: Så du är kapitalist Christian?
Christian: Om frågan är huruvida jag har mycket kapital så är svaret nej, din lilla golddigger.
Om frågan istället är huruvida jag tror & anser att ekonomi fungerar bäst i ett system där man tillåter privat ägande, fritt företagande, spontant samarbete, främjar innovationer samt låter människor fatta självständiga beslut om sina egna liv, så är svaret ett rungande JA. (Jag har dessutom historien o teorin på min sida.) Är inte du det?
BTW, coolt att du är stationerad i NYC numera. Följer så smått din blogg därifrån & det verkar vara skitroligt. Plus size-modell kanske är något du borde satsa på...
Emelie: Jag frågar inte för att jag letar efter en välbärgad make, jag fråga för att jag ska skriva ett midterm på ämnet. Kapitalismens pros and cons. Jag är inte kapitalist. Jag är nog inte fullfjädrad socialist heller, men till större del i alla fall. Och om jag började luta mot kapitalismen innan jag flyttade hit så har flytten gjort att jag fallit tillbaka mot socialism.
USA är ett väldigt ofungernade land.
Kul att du läser bloggen! Men någon plus model karriär kommer inte inträffa så länge jag har någonting att säga till om. Och det tror jag bestämt att jag har?
Christian: Självklart har du det. Jag är ju som sagt för att personer själva skall få bestämma över sina liv, liberal som jag är. Det vill dock inte socialister, de vill bestämma över andras liv. (I Sverige kan man ju bara titta på vänsterns krav på allehanda kvoteringar, främst kravet på individualiseringen av föräldraförsäkringen, som konkreta exempel där vänstern vill kringskära folks rätt till självbestämmande. Sexköpslagen o narkotikapolitiken är andra tydliga exempel)
Vad gäller kapitalismens för- o nackdelar har jag aldrig stött på en enda nackdel som är sämre än alternativet. Detta kan man lätt lära sig om man läser ens den mest rudimentära nationalekonomin. Kapitalismen (o liberala institutioner o regelverk) är vad som skapat precis allt välstånd i världen sedan 1700-talet (eg tidigare än så - Hollands framfart på 1500-1600-talet var ett resultat av i grunden liberala värderingar o lagar).
Dock tror jag faktiskt inte att du är renodlad socialist, iaf inte från vad jag uppfattat tidigare av dina politiska övertygelser. Snarare socialliberal (socialdemokrat).
Henrik: Forza Christian. En tillägg - Socialismen bygger lite på ett rättviseperspektiv som är grymt skevt. Hur är det rättvist att människor som är lata, omoraliska och som inte bidrar ett dugg till samhällets utveckling ändå ska få en ansenlig del av kakan? Det rättvisa här- enligt min mening- är att inte ge dem ett öre och låta dem stå sitt kast. Bidrar man inte till grupparbeten så får man ta skit. Samhället är ett sorts grupparbete - Arbeta eller ta skiten. Men så tycker ju inte sossarna.
Christian: Socialismen bygger absolut på en skev uppfattning om rättvisa. Marx' arbetsvärdeteori tex är ju en etisk o ekonomisk teori som är helt uppåt väggarna (det lär man sig också av den mest grundläggande kunskapen i nat. ek. där marginalnyttoteorin kullkastade Marx redan under hans egen livstid). Hela socialisternas rättviseuppfattning grundar sig på att de anser att all ojämlikhet är orättvis, vilket inte går att motivera el motverka ens på ett teoretisk plan, än mindre i praktiken (se alla försök i världshistorien).
Däremot kan jag tycka att du eventuellt går lite långt; samhället finns för att vi skall finna styrka i antal. Därav följer att även de svaga skall ha möjlighet att leva ett någorlunda drägligt liv inom ett samh. Dock innebär inte detta att vissa skall kunna ligga på sofflocket o komma undan med det. Jag anser att ett civiliserat samh. skall innehålla någon form av välfärd. Vad detta innebär i praktiken är skatter för att finansiera infrastruktur, sjukvård, utbildning, rättsväsende, omsorg, politisk styrning (detta gynnar alla, inte bara de svaga). Dessutom skulle jag vilja se en obligatorisk a-kassa (alltså att alla måste betala in för att få några pengar vid en uppsägning) för att komma undan free rider-problem. Därmed inte sagt att det inte skall finnas privata alternativ till i stort sett allt detta (privat infrastruktur o rättsväsende etc fungerar nog inte).
Vidare har, som sagt, historien visat att det bästa sättet att skapa välstånd för alla är kapitalism och liberala institutioner. Vissa kommer få det sämre än ngn annan, men det är bättre än att alla har det dåligt.
Emelie: Jag hör vad ni säger. Jag håller med om mycket men inte allt. Henrik dina åsikter i ämnet är aningen för radikala för min Svenska skalle. Tycker att kapitalismens sätt att tänka på är bra på många sät men det är för många små brister i denna -ism för att jag ska våga luta mig helt mot den. Konsekvenserna av Kapitalism känns så mycket större än konsekvenserna i t ex social/liberalismen.
Jag ser hellre en konsekvens där de rika blir lite fattigare än en konsekvens där de fattigaste får ta största smällen.
Jag håller med om att socialdemokraternas stadgar kring exempelvis eget företagande, a-kassa och socialbidrag är uppåt väggarna, men i mina ögon stöttar kapitalismen bara de starka, intelligenta och välbergade i samhället. Vad händer med dem som kanske inte har samma forutsättningar som du och jag? Jag pratar inte om dem som inte tar tag i sina liv bara for att de inte orkar. Jag talar om de människor som får kämpa väldigt mycket extra för att komma dit vi tre kan ta oss med förbundna ögon.
Skulle jag bara tänka utifrån min egen synvinkel och mina egna förutsättningar sa vill jag vara så fräck och osvensk att påstå att kapitalismen skulle främja mig mer än alternativet. Men jag backar hellre ett steg eller två på penga stegen för att alla ska få någorlunda samma förutättningar.
Tänker jag fel?
Har ni andra några åsikter i ämnet? Dela gärna mer er! Det här är del av min research till uppsatsen jag måste skriva i skolan.
(ps. Om ni undrar varför inlägget heter "Bajskorv??" så är det för att jag aldrig skulle fått någon intresserad av att läsa det om jag skrivit "Politisk debatt" eller "Kapitalismens pros and cons", och påsta nu inget annat. I know you guys. ds.)
Emelie: Så du är kapitalist Christian?
Christian: Om frågan är huruvida jag har mycket kapital så är svaret nej, din lilla golddigger.
Om frågan istället är huruvida jag tror & anser att ekonomi fungerar bäst i ett system där man tillåter privat ägande, fritt företagande, spontant samarbete, främjar innovationer samt låter människor fatta självständiga beslut om sina egna liv, så är svaret ett rungande JA. (Jag har dessutom historien o teorin på min sida.) Är inte du det?
BTW, coolt att du är stationerad i NYC numera. Följer så smått din blogg därifrån & det verkar vara skitroligt. Plus size-modell kanske är något du borde satsa på...
Emelie: Jag frågar inte för att jag letar efter en välbärgad make, jag fråga för att jag ska skriva ett midterm på ämnet. Kapitalismens pros and cons. Jag är inte kapitalist. Jag är nog inte fullfjädrad socialist heller, men till större del i alla fall. Och om jag började luta mot kapitalismen innan jag flyttade hit så har flytten gjort att jag fallit tillbaka mot socialism.
USA är ett väldigt ofungernade land.
Kul att du läser bloggen! Men någon plus model karriär kommer inte inträffa så länge jag har någonting att säga till om. Och det tror jag bestämt att jag har?
Christian: Självklart har du det. Jag är ju som sagt för att personer själva skall få bestämma över sina liv, liberal som jag är. Det vill dock inte socialister, de vill bestämma över andras liv. (I Sverige kan man ju bara titta på vänsterns krav på allehanda kvoteringar, främst kravet på individualiseringen av föräldraförsäkringen, som konkreta exempel där vänstern vill kringskära folks rätt till självbestämmande. Sexköpslagen o narkotikapolitiken är andra tydliga exempel)
Vad gäller kapitalismens för- o nackdelar har jag aldrig stött på en enda nackdel som är sämre än alternativet. Detta kan man lätt lära sig om man läser ens den mest rudimentära nationalekonomin. Kapitalismen (o liberala institutioner o regelverk) är vad som skapat precis allt välstånd i världen sedan 1700-talet (eg tidigare än så - Hollands framfart på 1500-1600-talet var ett resultat av i grunden liberala värderingar o lagar).
Dock tror jag faktiskt inte att du är renodlad socialist, iaf inte från vad jag uppfattat tidigare av dina politiska övertygelser. Snarare socialliberal (socialdemokrat).
Henrik: Forza Christian. En tillägg - Socialismen bygger lite på ett rättviseperspektiv som är grymt skevt. Hur är det rättvist att människor som är lata, omoraliska och som inte bidrar ett dugg till samhällets utveckling ändå ska få en ansenlig del av kakan? Det rättvisa här- enligt min mening- är att inte ge dem ett öre och låta dem stå sitt kast. Bidrar man inte till grupparbeten så får man ta skit. Samhället är ett sorts grupparbete - Arbeta eller ta skiten. Men så tycker ju inte sossarna.
Christian: Socialismen bygger absolut på en skev uppfattning om rättvisa. Marx' arbetsvärdeteori tex är ju en etisk o ekonomisk teori som är helt uppåt väggarna (det lär man sig också av den mest grundläggande kunskapen i nat. ek. där marginalnyttoteorin kullkastade Marx redan under hans egen livstid). Hela socialisternas rättviseuppfattning grundar sig på att de anser att all ojämlikhet är orättvis, vilket inte går att motivera el motverka ens på ett teoretisk plan, än mindre i praktiken (se alla försök i världshistorien).
Däremot kan jag tycka att du eventuellt går lite långt; samhället finns för att vi skall finna styrka i antal. Därav följer att även de svaga skall ha möjlighet att leva ett någorlunda drägligt liv inom ett samh. Dock innebär inte detta att vissa skall kunna ligga på sofflocket o komma undan med det. Jag anser att ett civiliserat samh. skall innehålla någon form av välfärd. Vad detta innebär i praktiken är skatter för att finansiera infrastruktur, sjukvård, utbildning, rättsväsende, omsorg, politisk styrning (detta gynnar alla, inte bara de svaga). Dessutom skulle jag vilja se en obligatorisk a-kassa (alltså att alla måste betala in för att få några pengar vid en uppsägning) för att komma undan free rider-problem. Därmed inte sagt att det inte skall finnas privata alternativ till i stort sett allt detta (privat infrastruktur o rättsväsende etc fungerar nog inte).
Vidare har, som sagt, historien visat att det bästa sättet att skapa välstånd för alla är kapitalism och liberala institutioner. Vissa kommer få det sämre än ngn annan, men det är bättre än att alla har det dåligt.
Emelie: Jag hör vad ni säger. Jag håller med om mycket men inte allt. Henrik dina åsikter i ämnet är aningen för radikala för min Svenska skalle. Tycker att kapitalismens sätt att tänka på är bra på många sät men det är för många små brister i denna -ism för att jag ska våga luta mig helt mot den. Konsekvenserna av Kapitalism känns så mycket större än konsekvenserna i t ex social/liberalismen.
Jag ser hellre en konsekvens där de rika blir lite fattigare än en konsekvens där de fattigaste får ta största smällen.
Jag håller med om att socialdemokraternas stadgar kring exempelvis eget företagande, a-kassa och socialbidrag är uppåt väggarna, men i mina ögon stöttar kapitalismen bara de starka, intelligenta och välbergade i samhället. Vad händer med dem som kanske inte har samma forutsättningar som du och jag? Jag pratar inte om dem som inte tar tag i sina liv bara for att de inte orkar. Jag talar om de människor som får kämpa väldigt mycket extra för att komma dit vi tre kan ta oss med förbundna ögon.
Skulle jag bara tänka utifrån min egen synvinkel och mina egna förutsättningar sa vill jag vara så fräck och osvensk att påstå att kapitalismen skulle främja mig mer än alternativet. Men jag backar hellre ett steg eller två på penga stegen för att alla ska få någorlunda samma förutättningar.
Tänker jag fel?
Har ni andra några åsikter i ämnet? Dela gärna mer er! Det här är del av min research till uppsatsen jag måste skriva i skolan.
(ps. Om ni undrar varför inlägget heter "Bajskorv??" så är det för att jag aldrig skulle fått någon intresserad av att läsa det om jag skrivit "Politisk debatt" eller "Kapitalismens pros and cons", och påsta nu inget annat. I know you guys. ds.)
söndag 8 november 2009
Tacksamhet.
Vad är det som gör att man berörs mer av vissa människor och inte lika mycket av andra?
Tidigare ikväll var jag på väg till biografen. Jag fick ingen med mig denna gång så jag gick på bio ensam. Jag gick, som så många gånger förr, jag lyssnade på min iPod, tittade på människorna runt omkring mig.
Som så många gånger förr passerade jag även många hemlösa människor som gjorde sig redo för att sova. I en storstad ser du väldigt många hemlösa. Du blir avtrubbad. Det är precis som att höra om krig på nyheterna. För att klara av att fortsätta promenera din väg genom livet så suger du inte åt dig av informationen som ständigt kastas åt ditt håll. Du har ett filter som väljer vad som ska beröra dig mer och vad som ska beröra dig mindre.
Men mitt filter togs av någon anledning bort för en man lite längre ner på gatan. Jag gick ganska långsamt och jag såg honom redan på långt håll. Utseendemässigt var han inte mer annorlunda än någonannan du ser på gatan. Han var i färd med att böka till täcket så att det låg perfekt fördelat över varmluftutsläppet i gatan och hans egna ben. Lite luft var tvunget att sippra ut, för att inte överhetta, men den mesta luften ville han ju såklart återvinna i täckesbubblan så att det kunde värma honom hela natten.
Någonting med den mannen berörde mig något så väldigt. Jag vet inte vad. Kanske var det sinnesstämningen jag var i just vid det tillfället? Kanske var det musiken som strömmade från min iPod? Kanske var det att han inte, som många andra, verkade ha tagit till flaskan som enda lösning? Kankse var det bara uttrycket i hans ansikte? Kan det ha varit en blandning?? Ja jag vet ärligt talat inte.
Han verkade missnöjd, men accepterande. Irriterad fast samtidigt tillfreds.
Som om han accepterat ett liv som hemlös. Hur gör man det? Jag vet inte om jag skulle klarat av att acceptera det faktum att samhället svikit och jag hamnat på gatan som resultat? Jag vet inte om jag hade klarat av att göra det bästa av den situationen?
Det kommer jag nog aldrig få veta heller. Jag har för många fantastiska människor i mitt liv som aldrig skulle tillåta det.
Hmm...något jag faktiskt vet är a alla fall att jag fick väldigt dåligt samvete för att jag tidigare idag gick och beklagade mig för att jag inte tyckte att jag hade råd att unna mig den där sjalen jag så gärna ville ha. Och för att jag just då höll en kopp Starbuckskaffe i handen som jag vet kostar way more än vad det faktiskt är värt.
Konstigt hur vissa saker får en att fundera? Missuppfatta mig inte nu bara, jag kommer inte gå runt och gräma mig för den hemlösa mannen dag ut och dag in, det skulle jag inte klara av. Det finns antagligen en anledning till att det där filtret finns. Men däremot tänker jag vara lite mer tacksam för det jag har. För dem förutsänningar jag har fått i mitt liv. Det tycker jag alla ska vara lite mer. Tacksamma alltså.
Det här var förresten låten jag lyssnade på:
http://www.youtube.com/watch?v=s4_4abCWw-w
Tidigare ikväll var jag på väg till biografen. Jag fick ingen med mig denna gång så jag gick på bio ensam. Jag gick, som så många gånger förr, jag lyssnade på min iPod, tittade på människorna runt omkring mig.
Som så många gånger förr passerade jag även många hemlösa människor som gjorde sig redo för att sova. I en storstad ser du väldigt många hemlösa. Du blir avtrubbad. Det är precis som att höra om krig på nyheterna. För att klara av att fortsätta promenera din väg genom livet så suger du inte åt dig av informationen som ständigt kastas åt ditt håll. Du har ett filter som väljer vad som ska beröra dig mer och vad som ska beröra dig mindre.
Men mitt filter togs av någon anledning bort för en man lite längre ner på gatan. Jag gick ganska långsamt och jag såg honom redan på långt håll. Utseendemässigt var han inte mer annorlunda än någonannan du ser på gatan. Han var i färd med att böka till täcket så att det låg perfekt fördelat över varmluftutsläppet i gatan och hans egna ben. Lite luft var tvunget att sippra ut, för att inte överhetta, men den mesta luften ville han ju såklart återvinna i täckesbubblan så att det kunde värma honom hela natten.
Någonting med den mannen berörde mig något så väldigt. Jag vet inte vad. Kanske var det sinnesstämningen jag var i just vid det tillfället? Kanske var det musiken som strömmade från min iPod? Kanske var det att han inte, som många andra, verkade ha tagit till flaskan som enda lösning? Kankse var det bara uttrycket i hans ansikte? Kan det ha varit en blandning?? Ja jag vet ärligt talat inte.
Han verkade missnöjd, men accepterande. Irriterad fast samtidigt tillfreds.
Som om han accepterat ett liv som hemlös. Hur gör man det? Jag vet inte om jag skulle klarat av att acceptera det faktum att samhället svikit och jag hamnat på gatan som resultat? Jag vet inte om jag hade klarat av att göra det bästa av den situationen?
Det kommer jag nog aldrig få veta heller. Jag har för många fantastiska människor i mitt liv som aldrig skulle tillåta det.
Hmm...något jag faktiskt vet är a alla fall att jag fick väldigt dåligt samvete för att jag tidigare idag gick och beklagade mig för att jag inte tyckte att jag hade råd att unna mig den där sjalen jag så gärna ville ha. Och för att jag just då höll en kopp Starbuckskaffe i handen som jag vet kostar way more än vad det faktiskt är värt.
Konstigt hur vissa saker får en att fundera? Missuppfatta mig inte nu bara, jag kommer inte gå runt och gräma mig för den hemlösa mannen dag ut och dag in, det skulle jag inte klara av. Det finns antagligen en anledning till att det där filtret finns. Men däremot tänker jag vara lite mer tacksam för det jag har. För dem förutsänningar jag har fått i mitt liv. Det tycker jag alla ska vara lite mer. Tacksamma alltså.
Det här var förresten låten jag lyssnade på:
http://www.youtube.com/watch?v=s4_4abCWw-w
torsdag 5 november 2009
Försvar
För att försvara mitt förra inlägg en aning så vill jag visa er en bild på mitt kök. Vilket kök tycker ni ser mest inspirerande att laga mat i? Mitt eller Lauras?
I mitt kök kan jag inte ens stå framför spisen och öppna ungsluckan samtidigt?
Vid närmare eftertanke kan jag nog knappt Stå i köket och Laga Mat samtidigt?? Någon köksfläkt har jag inte heller sett röken av så Om jag någongång skulle Få För mig att laga mat så skulle jag, inklusive alla kläder i hela lägenheten, stinka matos.
There. I rest my case.
Laura
Jag kan gladeligen meddela familj och vänner att jag hittat ännu en ny vän. Laura. Hon är inte bara en god vän utan även min alldeles egna husfru. Hon är ansvarig för att jag fått i mig hela TVÅ hemlagade mål mat denna vecka. Rekord!
Hon har dessutom både tvättmaskin och torktumlare i sin lägenhet så jag inte bara äter där, jag tvättar även min tvätt hos henne.
Jag har det oförskämt bra alltså.
Här har ni henne. Detta var i Måndags när hon lagande Fajita Burritos.
Och ikväll när hon lagade Pasta pesto med någon smaskig salsa med tillhörande kyckling.
Hon har dessutom både tvättmaskin och torktumlare i sin lägenhet så jag inte bara äter där, jag tvättar även min tvätt hos henne.
Jag har det oförskämt bra alltså.
Här har ni henne. Detta var i Måndags när hon lagande Fajita Burritos.
Och ikväll när hon lagade Pasta pesto med någon smaskig salsa med tillhörande kyckling.onsdag 4 november 2009
Observationer
Vad är det man brukar säga om det där med att överkompensera??
Skönt att se ett land som har förstått det här med duvor!tisdag 3 november 2009
En familj till låns
Magnifique! Det är allt jag har att säga om min dag. Har haft det hel mysigt rakt igenom. Jag kom precis hem från biosalongen (blir mycket bio här i staterna) där vi såg "How to seduce a difficult woman". Helt ok film. Ganska rolig, men ingen toppen rulle kanske.
Den får 3 av 7 gula taxibilar.
Höjdpunkten på dagen var definitivt när min söta vän, och föredetta kollega, Åsa lånade ut sin familj till mig för en dag. Jag har fått träffa en mamma en pappa en morbror, en kusin 1, en kusin 2 och två bedårande kusinbarn. Jag har till och med fått träffa en kusin-mans-mamma. Alltså kusin-svärmor! Vissa har det bra va?!
Skämt åsido. Jag har haft jätte trevligt. Jag har dessutom fått se Brooklyn lite närmare, vilket jag inte hade hunnit förut. Så. Tusen tack för det.
Stjärnfotografen i högsta hugg
Brooklyn Bridge
Manhattan Bridge
Om JAG känner mig liten i New York, undra hur Ralphie känner sig?
Kusin 1, kusin 2, Världens bästa Åsa och Monica
Nån brud som stod i vägen när vi försökte fotografera Manhattans Skyline...
Hos Nettan som bor i en STOR, FIN lägenhet Brooklyn Hights
Master bedroom
Monica, söt som en docka. Gissa vilken som är hennes favoritfärg?
Och Vädret. Behöver jag säga mer? Jag tror inte.
Den får 3 av 7 gula taxibilar.
Höjdpunkten på dagen var definitivt när min söta vän, och föredetta kollega, Åsa lånade ut sin familj till mig för en dag. Jag har fått träffa en mamma en pappa en morbror, en kusin 1, en kusin 2 och två bedårande kusinbarn. Jag har till och med fått träffa en kusin-mans-mamma. Alltså kusin-svärmor! Vissa har det bra va?!
Skämt åsido. Jag har haft jätte trevligt. Jag har dessutom fått se Brooklyn lite närmare, vilket jag inte hade hunnit förut. Så. Tusen tack för det.
Stjärnfotografen i högsta hugg Brooklyn Bridge
Manhattan Bridge
Om JAG känner mig liten i New York, undra hur Ralphie känner sig?
Kusin 1, kusin 2, Världens bästa Åsa och Monica
Nån brud som stod i vägen när vi försökte fotografera Manhattans Skyline...Hos Nettan som bor i en STOR, FIN lägenhet Brooklyn HightsMaster bedroomMonica, söt som en docka. Gissa vilken som är hennes favoritfärg?Och Vädret. Behöver jag säga mer? Jag tror inte.måndag 2 november 2009
Välkommen!
Det har kommit till min vetskap att jag har en ny läsare av bloggen! Trevligt! Jag råkar även veta att han har ett gediget ornitoligintresse och tänkte därför höra om han kanske kan säga mig vad det här är för en fin fågel? Den satt på min balkong i morse och kvittrade.
Den hade en röd tuppkam och var inte större än en Domherre ungefär. Vad säger du Mankan? Har du något förslag?
"You had me at Hello...ween!"...
...ett litet förslag till alla singlar på dagen-efter sms! Jag snodde det precis från en kompis facebookstatus. Hall tillgodo!
Nu har jag bloggat dåligt igen...jag vet. Men det är faktiskt en bra grej! Det betyder att jag har så mycket roligt för mig att jag helt enkelt inte finner någon tid att sitta framför datorn på helgerna.
That's a good thing right??
I torsdags så var jag på en galleri invigning i West Village. Gratis vin och vackra tavlor och foton.
Kan det bli bättre?
Jag kände mig i alla fall OERHÖRT kulturell vilket var ett angenämnt inslag i vardagen.
Här är Stefano och Chiara. Båda går i en av mina klasser men det är Chiara som jobbar på det Galleri som invigdes.
En av väldgit många tavlor.
Det var 25 olika konstnärer som ställde ut. Ungefär hälften var foton och hälften oljemålningar. Det var även en konstnär som målade i plåt. Väldigt fint men svårt att få en bra bild på.
I fredags bjöd samma Chiara in till inflyttningsfest i hennes lägenhet. Fantastiskt rolig kväll. Här är några andra från klassen också.
Dessa två kalaspinglor har jag umgåts extra mycket med! Fiorella från Italien och Caren från Tyskland.
Jag hade en sista minuten kostym på temat Angle of Death eller liknande.
Nu har jag bloggat dåligt igen...jag vet. Men det är faktiskt en bra grej! Det betyder att jag har så mycket roligt för mig att jag helt enkelt inte finner någon tid att sitta framför datorn på helgerna.
That's a good thing right??
I torsdags så var jag på en galleri invigning i West Village. Gratis vin och vackra tavlor och foton.
Kan det bli bättre?
Jag kände mig i alla fall OERHÖRT kulturell vilket var ett angenämnt inslag i vardagen.
Här är Stefano och Chiara. Båda går i en av mina klasser men det är Chiara som jobbar på det Galleri som invigdes.
En av väldgit många tavlor.
Det var 25 olika konstnärer som ställde ut. Ungefär hälften var foton och hälften oljemålningar. Det var även en konstnär som målade i plåt. Väldigt fint men svårt att få en bra bild på.I fredags bjöd samma Chiara in till inflyttningsfest i hennes lägenhet. Fantastiskt rolig kväll. Här är några andra från klassen också.Dessa två kalaspinglor har jag umgåts extra mycket med! Fiorella från Italien och Caren från Tyskland.Det har ju även varit Halloween i helgen.
Amerikanarna är verkligen helgalna denna högtid! Gatorna fullkommligt kryllade med människor och alla, då menar jag ALLA är utklädda. Den ena värre än den andra.
Jag hade en sista minuten kostym på temat Angle of Death eller liknande. Jag hade i min mening för små vingar för att man verkligen skulle förstå temat. Tycker själv att jag mest såg ut som en alldeles för lättsminkad svartrockare med kontigt tyg bak på ryggen.
But hey.
Som grädde på pumpkinmoset så glömde jag kameran hemma denna självklara paparazzi kväll (!?!)
Eller förlåt. Jag tog med mig kamerna men lämde både batteriet och minneskortet hemma. Very smoooth. Jag som annars inte missar ett tillfälle att fotografera alla irriterade till döds.
Bilden ovan var bara en bild min roomie tog innan jag gick. Jaja. Ska se om jag kan få låna till mig lite bilder från någon i klassen. Återkommer i så fall!
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
