Ashole

Jo just det. Har märkt en annan sak också.

Jag är ganska uppskattad här.

Det är en hel del som ropar efter en, som tutar till höger roch vänster, som vill bjuda ut en på middagar o.s.v.

Som det är för nästan alla svenskar eller skandinaver så fort vi lämnar svearike förstås.

Jag är inte speciellt utvald.

Men igår kom det fram en kille och var oerhört trevlig och smickrande. Han slängde sig med superlativ till höger och vänster och fick mig att rodna både en och två gånger (Eller förlåt. Jag menar inte rodna. Jag är ju svensk. Jag menar att han fick mig att skruva-på-mig-besvärat-och-leta-efter-närmaste-utväg.)

Tillslut kom han fram till själva ärendet av allt detta smicker då han berättade att han letar efter en modell till hans självbiografi som just blivit antagen av ett bokförlag. Jag skulle porträttera hans exfästmö som tyvärr gått bort i en bilolycka.

Och han sa:

“You would be Perfect! She looked e x a c t l y like you! It´s almost scary. She was also a plus-size model”

Weeeellll. Thank you ASHOLE, tänkte jag. Men insåg ganska snabbt att han har rätt.

I en stad av double-size zero så är jag definitivt en plus-size.

And I like it.